Sara Isabel Hiller

Idag hände nått fantastiskt roligt. Tre gånger till och med!

Jag tar det från början. Jag har ju gått och klippt lugg och i samma veva passade jag på att köpa nya linser lagom till sommaren. Jag såg detta som något av en make over, om än i liten skala. Jag menar jag har ju haft både lugg och linser förr och det var ju inte som att jag klippt av mig hela kalufsen vilket har hänt ett par gånger tidigare, men en liten uppiffning tyckte jag det blev. Utan mina glasögon tycker jag att det känns lite tomt runt ögonen så lite mascara tycker jag passar fint och det sätter liksom pricken över iet så jag känner mig sådär extra fin. Det var nog just det draget som var mest förvirrande för mina kollegor idag. Det blir ju så när man aldrig har något smink annars. Jag brukar ju spexa till det och sminka mig när det är fest och då kommenterar folk hur annorlunda man ser ut vilket är roligt när man ändå har ansträngt sig lite, men idag gick jag alltså steget längre. Idag hade jag min nya lugg, linserna och lite mascara på JOBBET vilket ledde till att tre olika personer, som jag inte alltför sällan äter min lunch med, helt enkelt inte kände igen mig, över huvud taget. De trodde att jag var nyanställd! En frågade mig om jag var en av de nya sommarjobbarna, en hejade jag på och fick då svaret "Hej. Ja vad heter du då?" och en hälsade mig välkommen och var beredd att ta i hand :) Alla tre situationer löstes genom nervösa skratt från alla inblandade, men jag var ändå mycket road. Vissa tyckte att jag borde vara upprörd över att inte bli igenkänd, men jag ser det som en fördel att kunna förvandla sig. Jag känner mig som stålmannen! Det är ju det som är hela poängen med nya frisyrer förresten, att man vill se lite annorlunda ut och det lyckades jag uppenbarligen med den här gången. Så härmed vill jag tacka er som inte såg vem jag var. Det gjorde min dag :)

Jag kan ju i och för sig meddela att det inte är första gången det här händer. På studentbalen gick vår historialärare och tog alla tjejerna i hand, sa deras namn och bockade. När han kom till mig tog han min hand och frågade mycket artigt "Hur var namnet?" Alla tyckte det var hemskt roligt, men läraren verkade något generad. Och då hade jag bara sminkat mig och satt upp håret lite grann. På senaste festen på jobbet som i och för sig var en maskerad lyckades jag också förvandla mig med mycket små medel. Mascara, ögonskugga, rouge, grovt ritade ögonbryn och en stram knut gjorde mig tydligen oigenkännelig, men då var det ju meningen.

Nu är frågan hur jag ska göra imorn. Jag tror jag ska ha håret i tofs, det kanske förvirrar några fler :)

/ Stålmannen