Sara Isabel Hiller

Ok, jag gör nu ett första försök att berätta om nått roligt som hänt...

Jag var med om nått alldeles fantastiskt härom dan faktiskt! Jag var och tittade på ett betessläpp på en bondgård när korna ska rusa ut ur lagårn och välltra sig i det gröna gräset och göra kullerbyttor av glädje! Så var det inte riktigt, men nästan. Jag ska ta det från början i alla fall.

Jag, min vän Johan, min vän Theresa och Johans vän Rickard var inte ute i jätte god tid men räknade med att komma fram ett tag innan dörrarna öppnades. Med en jätte cool gps hade vi inga problem med att hitta dit, men när vi närmade oss var det helt plötsligt tvärstopp på vägen för det var tydligen fler än oss som ville se korna dansa ut på klöverängen. Helt plötsligt började det kännas lite stressat, tänk om de skulle hinna släppa ut korna och vi skulle missa alla hopp och konster! Vi bestämde oss för att överge bilen och ta oss vidare till fots.


Detta var en mycket bra idé då vi lyckades gå om ett mycket stort antal bilar. På vägen stöter vi sedan på en barnfamilj som håller på att lassa ur matkassar ur bilen på väg hem till sitt hus och pappan i familjen tittar på oss som promenerar i mycket rask takt och på alla bilarna och säger sedan "Vad är det frågan om?" varpå vi fick förklara att det var betessläpp och allt detta var pga korna. Jag kände mig mycket desperat och blev irriterad över att pappan säkert tyckte att vi alla var knäppa i huvet. Jag höll i och för sig med honom. Men det hade känts ännu värre om jag stressat som en galning och missat allt så vi skyndade vidare och pappan muttrade nått om att "det är ju inte klokt..."

Så var det tillslut dags för korna att släppas ut. Jag stod beredd med min nya kamera i högsta hugg inzoomat så mycket det gick för det fanns ingen plats så nära grinden. Så kommer de travande, inte galopperande helt galna som jag föreställt mig, utan med försiktigt och eftertänksamt. Det var nog fotografen som stod mitt i vägen som skrämde dom! Så kommer det några fler och de sprang runt lite mer och vände lite tvärt hit och dit, men fortfarande inte jätte kul. Då utbrister en liten pojke brevid mig precis vad jag tänkte. "Trrrååååkkkiiigt!!!", men vi behövde inte ha tråkigt länge till för snart kom korna faktiskt galopperande i ganska full fart rakt mot oss och pojken skrattade hysteriskt.
 
Jag tog ca 190 kort som jag kolla igenom och välja bort de sämsta ur nån dag när jag har lust. Nu nöjer jag mig med att välja ut några bra som jag kan visa.

Det var ju roligast när korna kom nära staketet och när de stångades och skuttade, men jag hade nog trott att det skulle vara mer fart i dom. Förmodligen för att jag sett galna hästar och vet hur snabba dom är. Men de stackars korna kunde inte vara snabbare för då trasslade de in sina juver i benen. Kolla bara på kossan som gör ett jättehopp och juvret typ släpar i marken!

Jag är nöjd med mina bilder i alla fall och jag hade väldigt roligt även om det var stressigt på vägen dit. Oj vad jag har skrivit mycket! men du behöver inte läsa hela om du inte vill, jag ska läsa det sen nån gång och glädjas åt hur hysteriskt snabbt jag gick för att få se ett betessläpp :)